Toulouse är i högsta grad en stad på vatten. Här flyter floden Garonne genom den sanka marken i mjuka bågar. Redan tidigt hade man förstått vitsen med att förstärka jorden genom att bygga kanaler, vilket gjorde detta till ett perfekt ställe för starten av Canal du Midi.

Idag är detta Frankrikes fjärde största stad och stadskärnan där floden gör en krök, är numera omgiven av stora boulevarder. Precis som i många franska städer är de byggda över det som tidigare var fästningsvallar. Där innanför hittar man ett gytter av smala gator med de typiska rosa tegelhusen.

Mitt i smeten ligger rådhuset, Capitole de Toulouse, byggt i tidstypiskt pampig arkitektur 1753. Tjusigast av alla salar där är Salle des illustres, rikt utsmyckad med målningar och krusiduller som får den mest luttrade turist att häpna. Efter det kan man antingen ta un petit café på Place du Capitole eller gå norrut, förbi universitet och bort till den största romanska byggnaden i Europa.

När vi ändå är inne på historia, Toulouse har alltid spelat huvudrollen, i det ena riket efter det andra. På romartiden var det en av gallernas heliga städer. Sedan blev den huvudstad åt visigoterna och så småningom för kungariket Akvetanien inklusive Provence. Under drottning Eleonores tid, stod grevskapet Toulouse på sin topp, som ett av Europas mest betydelsefulla riken. Men, som över hela området, 1212 drog korstågsriddarna in och brände även här alla katarer på bål.

Staden gavs till franska kronan under den ökände Simon de Montfort som du kan läsa mer om här i texten om Chateau de Termes, redan tre år senare lät sina munkkompisar bilda dominikanerorden, som en extra spik i kistan år katarerna. För säkerhets skull började man samtidigt bygga både Covent des Jacobins, idag ansedd som kulturskatt med kloster och kyrka från medeltiden, och den stora katedralen som än idag har det största rosenfönstret i Europa. Bägge anses var praktexempel på det som kallas sydfransk gotisk stil. Allt för att övertydligt visa den katarvänliga befolkningen att katolicismen var den enda rätta läran.

Men några gator nedanför Place Esquirol ligger Parking Indigo vid Parc des Carmes, ett av världens få parkeringshus man faktiskt vill göra sig ett ärende till. Varför? Jo, där uppifrån översta våningen på det cirkelrunda huset har man bästa utsikten i solnedgången, när skymningsljuset framhäver den rosa färgen på stadens alla vackra hus.

Över på västra stranden kommer det som gjort Toulouse till en av Europas mest expansiva städer de senaste decennierna. Här finns nämligen hjärtat av Europas flyg- och rymdindustri. Flygplansfabriken Airbus i Blagnac nära flygplatsen dominerar, men hela området har kokat av innovation och utveckling. Vilket förstås också gör att Toulouse nu med corona fått massivt ekonomiskt stöd för att överleva. I närheten ligger även teater Zenith de Toulouse, i snygg arkitektur och om du gillar spel och dobbel - travbanan!

För att ta sig fram i centrum är det bara att vinka och hoppa på gratisbussen Navette Centre-ville som cirkulerar runt citykärnan. Både metro och spårvagn finns om du ska längre, men varför inte cykla? Att signa upp sig på de kommunala cyklarna VeloToulouse är både billigt enkelt.

Äta då? Här frossar man förstås särskilt i confterad fågel, gåslever, slåss med Castelnaudary om bästa Cassoulen och frossar i toulousisk korv. Vi går gärna på den mysiga gågatan Le May här kan man slinka in på vilken liten kvarterskrog som helst.

Toulousarna själva är helt galna i violer. Förutom mat av och med violer i alla former, firas Fête de la violette i februari. Specialiteten kristalliserade violblomblad, finns att köpa överallt och året runt. Och smaka kan man ju alltid göra.