Druvan Grenache
Medan Grenache (i spansktalande länder Garnacha) nuförtiden är en av de till ytan mest planterade druvorna i världen, står dess ursprung att finna i Europa i regionen som idag utgör de östra delarna av Spanien och södra Frankrike. Den visade sig trivas och frodas i det varma, torra medelhavsklimatet, och spred sig snart ännu längre öster- och söderut; först till Katalonien och därefter vidare längs kungadömet Aragoniens expansion under 12-1700-talen. Den utgjorde en betydande del av odlingsarealen på Korsika, Sardinien, södra Italien, Sicilien, Kroatien och hela vägen bort till Grekland. Under 1700- och 1800-talen fortsatte Grenache att breda ut sig och spred sig vidare till regioner utanför Europa, däribland i Australien, Nordafrika och till Kalifornien.
Under sin framväxt och expansion under årens lopp har Grenache haft många ansikten och roller. Den har länge använts som en arbetshäst bland druvor och blandats med andra för att producera några av de mest kända vinerna i världen, men den har inte kommit i rampljuset själv förrän på senare år. Tack vare en handfull producenter av världsklass, både i Europa och övriga världen, så har druvan lyckats slå sig fram och ta välförtjänt plats bland de allra bästa.
Tillsammans med Syrah och Mourvèdre bildar Grenache vintypen man ofta benämner "GSM", som tagit hela världen med storm och utropats som ett mirakelrecept för fantastiska viner. GSM som fenomen har sitt ursprung där druvan har sitt ursprung; i norra Spanien och södra Frankrike; där man ofta samodlade druvorna och tidigt provade sig fram med olika blandningar.
Grenache har även figurerat som "portvins"-druva i Sydafrika, när man i slutet på 1600-talet började tillverka vin på dessa sydliga och närmast tropiska breddgrader. Vinerna varade inte så väl i det varma klimatet, varför man började sprita upp dem, och man tyckte att Grenache hade en sötaktig och angenäm smakprofil som väl lämpade sig för ett starkvin.
Idag etiketteras Grenache mer och mer i sitt eget namn, då man så småningom lyckats identifiera de olika typer av jordmåner och de klimat som ger druvan bredd och djup med en stor variation i dess olika uttryck. Svalt odlad och i kalkjord ger den upphov till en otrolig syra; i feta jordar och med mycket värme men med chans till nattlig återhämtning ger den i stället florala och mångfacetterade viner.
Grenache har precis som alla druvor sina för- och nackdelar. Det är en druva, sitt tunna skal till trots, som är tämligen resistent mot diverse sjukdomar och skadeinsekter, vilket gör den relativt lättodlad och är en stor anledning till dess historiska popularitet som mängddruva. Men egentligen är det klimatet där den trivs som allra bäst, en miljö som ofta är varm, torr och blåsig, som ger den förutsättningarna att bli en relativ lättodlad druva, med fel balans i de yttre faktorerna är den inte alltid så medgörlig. Klasarna är ganska stora, men då druvorna också är jämförelsevis stora så sker en väsentlig genomluftning av klasarna, vilket till stor del förhindrar till exempel röta.
Grenaches enskilt största nackdel är troligtvis dess förmåga att alstra relativt stora sockermängder, vilket i fel klimat och fel vinmakarhänder ofta ger tråkiga, intetsägande och alkoholstarka viner. I rätt händer ger den dock, med rätt klimatologiska förutsättningar och med en vinifikation som koncentrerar dofter och smaker, upphov till helt gudomliga viner.
När man pratar bra Grenache, så nämns ofta parfym, florala toner av särskilt viol, röda bär och en syra som lyfter det eventuella alkoholfyllda vinet till fantastiska höjder. Ett vin som vanligtvis är ganska runt i smaken, lite "bussigt", men med fantastiska noter som ligger lager på lager hela vägen ner i svalget. Juiceigt, lättdrucket utan att vara enkelt eller tråkigt, och med en syra som hanterar en stor variation av tillbehör, och får en att dra på smilbanden. En glädjens druva!
Vi njuter gärna av Escapats Numero Six, en välbalanserad GSM som hedrar beteckningen med sin höga kvalitet. Inblandningen av Grenache rundar av det som annars kan upplevas som lite tvärt och kärvt hos de mer tanninrika druvorna Syrah och Mourvèdre, och tillsammans med sin fina syra och pigga bärighet gör det vinet mer lättmatchat med olika maträtter. Prova till en nattkörd fläsksida med krispig svål, en kryddigt het ratatouille och ett lent örtsmör; och du har en kombination att imponera med. Trevlig helg!
Vid pennan
pea&Rosenberg
pea&Rosenberg
