I Alsace finns det hela 51 byar som förlänats Grand Cru-status, där många vingårdslägen varit omnämnda i annaler så långt tillbaka som från 1300-talet, så det finns verkligen underlag för bra frukt i regionen. Fem druvsorter är godkända som Grand Cru-varianter: Riesling, Pinot Gris, Gewürztraminer, Muscat d'Alsace och Silvaner. Just Silvaner är lite av en outsider då den är godkänd som Grand Cru endast i Zotzenberg.

Det som gör Alsace extra intressant och roligt att utforska, utöver sin naturliga skönhet och allmänt gemytliga turiststatus, det är den stora variationen av viner som görs här. Här finns det ädelrötade viner, sent skördade, det görs fantastiska mousserande i form av Cremant d'Alsace, det finns helt torra varianter, unga och gamla; en veritabel skattgömma för den som vill lära sig mer om de odlade druvorna och den stora bredd av stilar de ger upphov till. Då Alsace har inte mindre än tretton olika identifierade jordmåner, varierar vinerna kraftigt. Likaså är regionens topografi tämligen ondulerad, varför vinerna även skiljer sig åt en hel del tack vare de olika altituderna på vilka druvorna odlas.

En ädelrötad, åldersdiger Pinot Gris, som förr kallades för Tokay Pinot Gris (det är inte längre tillåtet då "Tokay" anses vara ett varumärkesintrång gällande viner från Tokaij i Ungern), tillsammans med smörstekt gås- eller anklever på rykande färsk, nybakt brioche: det är en kombination skapad av gudarna. Helt makalöst gott och ett tillnärmelsevis oslagbart exempel på när vin och mat lyfter varandra till helt nya höjder!

Eller prova en kraftig och potent Gewürztraminer till en svenskinspirerad nudelsallad med gravad lax, friterad sockertång och hovmästarsås. En mineralstinn Riesling gör sig alldeles utmärkt till en räkmacka med en majonnäs blandad med lite asiatiska och sydamerikanska drag, det finns få viner som möter både mineralitet och hetta så perfekt. Prova en Silvaner, med en mineralitet som nästan skvallrar om skolkrita, som gifter sig så underbart med kungskrabbans lite söta skaldjurssmak.