1. Markpriser: En hektar mark från en enkel, icke renommerad vingård i till exempel Frankrike kan man förvärva för så lite som 10 000 euro. Vill man i stället åt den bästa marken i tex Bordeaux, Bourgogne eller Champagne, då kostar samma yta snarare en miljon euro, eller tio miljoner euro, och ibland betydligt mycket mer än så.

Den främsta anledningen till den stora skillnaden på markpriser är att det under de århundraden som passerat sedan vin började bli en kommersiell produkt lokaliserats var den bästa marken och jordmånen finns för respektive druva, och att det finns fysiska begränsningar i var man faktiskt kan plantera en vinstock.

Markpriser och gränsdragningar påverkar hur exklusiv en produkt anses vara, i förhållande till andra produkter av samma typ men från andra områden. Ta Champagne som exempel: För hundratalet år sedan såg Champagne-kartan helt annorlunda ut än i dag. Aube, ett distrikt i söder, tillhörde inte Champagne utan införlivades så sent som 1927; det blev naturligtvis en helt omvälvande händelse för Aube, rent ekonomiskt och marknadsföringsmässigt, eftersom man plötsligt räknades in i den exklusiva skaran. Över en natt mångdubblades markpriserna och plötsligt kunde vinbönderna tjäna bra pengar på att sälja sin frukt. Aube fick ingen särskilt hög status inom själva Champagne, men man drog ändå nytta av att vara inlemmad i en exklusiv region.

De flesta känner nog till Chianti, Bordeaux, Alsace, Champagne, Bourgogne, Chablis med flera. De är exempel på hur regioner lyckats med sin marknadsföring i det långa perspektivet, hur regionen gemensamt strävat mot att nå ut till en bred publik. Man har förstått att hela regionen tjänar på att alla håller en jämn, hög kvalitet, och har långsiktigt satsat på kvalitetsmärkning och gemensamma standarder. Man har marknadsfört regionerna som helhet, och fokuserat mindre på att föra fram enskilda producenter. En mer modern marknadsföring har fokuserat tydligare på distrikt, vingårdar och producenter, och fört fram individualism och nästan likställt vinmakare med rockstjärnor. Champagne är särskilt duktiga på det här och ett exempel på en region som lyckats både med sin långsiktiga, gemensamma strategi och sin mer modernt inriktade; och här hjälper naturligtvis förankringen av Champagne som en exklusiv region även nya producenter att nå ut. Men att nå ut brett och vitt och under lång tid kostar multum, oavsett man huserar i en relativt okänd eller celeber region, och det påverkar priset på flaskan; en kostnad som för ett exklusivt vin behöver bäras av färre enheter och således ger en dyr prislapp, och för ett billigt vin medför att kostnader måste kapas i producentledet och också fördelas över en större produktion.

Ett exempel på riktigt lyckad marknadsföring är Nya Zeelands "Sauvignon Blanc"-invasion av världen i slutet av 70-talet. Produkten var så pass annorlunda och nyskapande, men på en druva av världsrenommé. I mitten på 80-talet fanns Cloudy Bay (en producent som än idag anses göra Nya Zeelands bästa Sauvignon Blanc) representerad i stort sett hela vinvärlden; det fanns nog ingen inköpare som inte vågade ha den på sina hyllor. En revolution, helt enkelt; genom produktplaceringar, marknadsföring och naturligtvis en riktigt bra produkt. I och med att man förde fram hela regionen, om än med Cloudy Bay i spetsen, skapades det utrymme för både exklusivare produkter och massproducerade, enkla viner, och båda kategorierna har överlevt.

3. Odling och vinifiering: Det kostar att odla; fråga vilken bonde som helst, oavsett om man odlar för hand eller om man använder sig av maskiner. Det är många led i odlandet och det utgör ändå bara hälften av jobbet innan konsumenten har vinflaskan i handen.

Ekologiskt, biodynamiskt och naturviner är i ropet just nu. Bakom dessa begrepp ligger en stor mängd arbete som ofta görs för hand, vilket innebär en massa händer som ska få arbetet gjort. Löner är en stor del av prislappen, även om en producent försöker hålla nere lönekostnaderna med säsongsarbetare och gärna också från låglöneländer. Den mest arbetsintensiva perioden är vid skörden, då en liten producent tillfälligt behöver ett tiotal personer för att hinna få in frukten innan höstfrost eller övermognad förstör en årgång. Tänk då en storproducent med flera tiotals hektar som ska skördas!

Utöver dessa tre faktorer får man inte glömma bort att priset också påverkas av inflation, fraktkostnader och valutaförändringar. Men, kort sagt; det är summan av producentens alla investeringar som avgör utgångspriset, vare sig de är monetära eller tidsmässiga. Och det är exklusiviteten som styr hur priset rör sig; ju fler med mycket pengar som vill åt just den där produkten, desto högre blir priset. Men glöm aldrig bort att det i produktens begynnelse alltid är kvalitativa val och ett genuint genomfört arbete som leder fram till det exklusiva och eftertraktade!