Vin från Provence
När man som initierad pratar vin med en icke-invigd, och man berör vin från Provence, så brukar man ofta benämna det just så: vin från Provence. I själva verket är det betydligt mer detaljerat och komplicerat än så, såsom mycket är i just vår värld om vin.
Provence, som är en region, består av nio distrikt godkända för vinproduktion. Distrikten är:
Côtes de Provence
Coteaux d'Aix-en-Provence
Coteaux Varois en Provence
Les Baux-de-Provence
Pierrevert
Bandol
Cassis
Bellet
Palette
Côtes de Provence
Coteaux d'Aix-en-Provence
Coteaux Varois en Provence
Les Baux-de-Provence
Pierrevert
Bandol
Cassis
Bellet
Palette
Sedan finns det i det största av distrikten, Cotes de Provence, fyra ytterligare geografiska indelningar som får namnges på etiketten, nämligen:
Fréjus
La Lande
Pierrefeu
Sainte-Victoire
Fréjus
La Lande
Pierrefeu
Sainte-Victoire
Varje godkänd AOC (fransmännen själva använder fortfarande den gamla franska beteckningen för godkänt område, i stället för den officiella europeiska AOP; Appellation d'Origine Protégée) har egna godkända druvor och blandningar, minimikrav på alkoholhalt och skördeuttag, godkända uppbindningsmetoder med mera. I praktiken kan det alltså vara stora variationer på själva slutprodukten, trots geografisk närhet och användandet av samma druvsorter.
Vinregionen är en av de äldsta i Frankrike då det var i Provence och södra Rhône som romarna gjorde sitt första intåg i landet. Med sig hade man både kunskap om odling, men framför allt en törst efter just vin, en kombination som utgjort grunden för dagens vinregioner. Visserligen fanns här redan vinstockar och det tillverkades någon form av vin, men romarna visade lokalbefolkningen VAR de skulle odla, HUR de skulle odla och sedan inte minst hur produktionen skulle gå till; viktig fortbildning av lokalbefolkningen för att säkerställa den nya källan till deras törstsläckare.
Idag odlas det vin på ungefär de platser där det odlades på redan på romarnas tid, det som förändrats är de än djupare kunskaper om jordmåner, klimat, druvsorter, odlings- och produktionstekniker som förädlats genom seklen.
Varje distrikt inom regionen har förvisso sina egna regler och lagar, men som ni kommer bli varse så finns det även en hel del likheter distrikten emellan.
Côtes de Provence ¬- Det absolut största distriktet i Provence som står för ca 75% av all produktion. Ca 80% av denna är rosé, varför man ofta direkt tänker på just rosévin när man pratar om Provence. Druvor man odlar här är framför allt: Carignan, Cinsault, Grenache, Mourvèdre och Tibouren. Cabernet Sauvignon och Syrah har undan för undan ökat i användning, då rosévinerna från Provence tenderar att bli mer och mer kraftiga och uttrycksfulla. En av anledningarna till det är den unga generationens vinmakare som gärna implementerar ekfat och kallmaceration för att få ut mer och kraftigare smak från sina viner, metoder som passar dessa lite kraftigare druvor väl.
I regelverket står också att läsa att 20% av rosévinerna måste vara blandade med viner som produceras med "methode saignée", det vill säga att man "blöder av" vinet genom att ta bort en del av den jästa produkten, så det som blir kvar får mer av de krossade druvornas smak och karaktär. Förr gjorde man rosé just så, genom att buteljera den borttagna delen som rosévin, alltså helt enkelt ett lättare rött vin, och det som var kvar i jäskaren blev sedan husets röda. Idag används metoden på många ställen, där det vin som tas bort antingen slängs eller används innan buteljering, för att lätta upp en eventuellt upplevt tung produkt.
Coteaux d'Aix-en-Provence - Här är det samma druvor som gäller som för både de större och mindre distrikten, men med en större mångfald på den vita sidan. Druvor som Semillon, Bourboulenc och Chardonnay har hittat in i vingårdarna, trots att vitvinsproduktionen endast ligger runt 5%. Rött vin står för cirka 60%, där GSM (Grenache, Syrah och Mourvèdre) är de klart dominerande druvorna, även vad gäller rosévinsproduktionen.
Coteaux Varois en Provence - Distriktet är beläget i centrala delarna av Provence, där bergskedjorna skapar ett unikt mikroklimat. Vissa delar är såpass svala att skörden sker så sent som en bit in i november, flera veckor efter den "normala" skördetiden. Det här har påkallat en del utomstående producenters intresse, varför till exempel Maison Louis Latour från Bourgogne förvärvat mark här och experimenterar med Pinot Noir i de mer kalkrika och svala delarna. 60% av produktionen är rosé och 33% rött från druvor så som Grenache, Cabernet Sauvignon, Cinsault, Mourvèdre, Syrah och Carignan.
Les Baux-de-Provence - Ett av de varmaste distrikten, med den ökända Val d'Enfer som smältdegel. I "helvetesdalen" kan temperaturerna uppnå livssugande temperaturer, varför vinodlingarna i stället har koncentrerats runt byn som ligger högt upp på en kulle. Merparten är rött vin som produceras, ca 80%, med druvor som Syrah, Grenache och Mourvèdre i förgrunden. Cabernet Sauvignon togs hit från Bordeaux-slottet Chateau La Lagune på 60-talet och druvan har med åren blivit alltmer populär, dock får den maximalt uppta 20% av flaskans innehåll. En annan regel säger att två av de godkända druvorna maximalt får utgöra 80% av flaskvolymen, vilket gör att de röda vinerna innehåller minst tre olika druvor. Vitt och rosé tillverkas också, men i betydligt mindre mängd än på andra ställen.
Coteaux de Pierrevert - Odlingarna är koncentrerade runt byn Pierrevert, där rött, vitt och rosé görs i den lätta skalan. Anledningen är att det lilla distriktet är det svalaste i hela Provence, varför man får betydligt mindre socker i druvorna och således en lättare slutprodukt. Grenache, Syrah, Cinsault, Clairette och Rolle samsas om utrymmet på fälten.
Bandol - Distriktet består av åtta kommuner, som internationellt sett nog utgör de mest kända vinerna från Provence. Rött vin står för ca 80% av produktionen och deras roséviner, som faktiskt kan jämföras med södra Rhônes Tavel och är härligt kryddiga och jordiga, står för merparten av de resterande procenten. De röda vinerna måste innehålla Mourvèdre till minst 50% och Syrah och Carignan får utgöra maximalt 15%. Ofta blandar man sin Mourvèdre med Grenache och Cinsault, som parfymerar upp den annars lite gröna och bläckiga druvan. De röda vinerna karaktäriseras av mörk frukt, vanilj, kanel och läder; med andra ord ganska tydliga tertiära dofter och smaker, vilket har sin förklaring i att vinerna vilar relativt länge på ek innan de buteljeras. Dessutom är vinerna producerade för att lagras på flaska under några är, varför man gärna sätter de tertiära dofterna och smakerna i det främsta rummet. Det är inte ovanligt att röda viner från just Bandol kan behöva åtminstone tio år på flaska innan de är mogna att avnjutas.
Cassis - Det ovanliga med Cassis är att 75% av produktionen är vita viner. Då jordmånen är mestadels kalk passar den fantastiskt bra för druvor som Clairette, Ugni Blanc, Marsanne och Sauvignon Blanc. De friska, härliga vinerna härifrån passar som hand i handske med den regionala specialiteten Bouillabaisse! Exporten är dock näst intill noll, då den lokala konsumtionen suger upp nästan all produktion. Närheten till Marseille gör att det lagstadgats om vad marken runt om Cassis får användas till, för att säkra framtida produktion av viner härifrån.
Bellet - De bästa vinerna härifrån är de vita, även om produktionen är på ett ungefär jämnt fördelad över rött, vitt och rosé. Den mest producerade druvan är Rolle, som på den italienska sidan gränsen känns igen som Vermentino.
Palette - Ett otroligt litet distrikt där den mesta arealen ägs av producenten Chateau Simone. Kalkrika jordar, varför många druvor vanliga i södra Rhône-druvor odlas här, till exempel Grenache, Mourvèdre, Cinsault samt en hel del Ugni Blanc.
Som ni märker så är Provence betydligt mer intressant och varierat än att sammanfattas som bara en flaska rosé. Testa ett av regionens vita till en kryddig fisksoppa, deras röda till en krämig paté eller en kraftig rosé till en ljummen Caesarsallad!
Video - Vin från Provence
Hitta hit
Vid pennan
pea&Rosenberg
pea&Rosenberg
Foto Cassis i Provence av barmalini
.jpeg){kind=link}