1903 var det en fransk journalist vid namn Henri Desgrange som startade "Touren"; han var nämligen inte enbart journalist utan även en hängiven cykelfantast. Tanken var att skapa ett nyhetsvärde för den sport han själv så högt älskade och därigenom även öka det allmänna intresset för en motionsidrott som med relativt enkla medel ger snabba resultat. Tidningen L'Auto-Velo (numera omdöpt till L'Equipe) sponsrade tävlingen och redan i begynnelsen fick etappvinnaren bära den numera legendariska gula ledartröjan som hommage åt tidningen, som då trycktes på gult papper.

Idag är det inte lika enkelt som förr att hänga med de stora stjärnorna: till skillnad från i tävlingens barndom, då i princip vem som helst som ägde en cykel kunde ställa upp, så kostar en tävlingscykel i klass med de som idag används under TdF (Tour de France) ett par hundra tusen kronor; och då behöver varje cyklist dessutom tre olika cyklar för de tre olika delmomenten under tävlingens tre veckor. Det är dels en landsvägscykel som konstruerats i ett relativt "normalt" utförande, dels en superlättviktscykel för bergsbestigningarna och så en extremt aerodynamisk variant för tidstävlingarna. Alltså en ganska diger summa som ska skrapas ihop bara för grundutrustningen, och då ska vi dessutom ha i åtanke att varje lag består av nio man!

Lagen är utformade kring en fixstjärna som är den som naturligtvis ska vinna allt, men med ovärderlig hjälp av sina åtta medspelare som agerar draghjälp, bistår med sina hjul om stjärnan får punktering, eller i värsta fall hela cykeln om olyckan skulle vara framme. Många unga cyklister börjar sin karriär som arbetshästar i ett mindre känt lag och arbetar sig sedan helt enkelt upp till bättre och bättre lag med allt större stjärnor; en klättring mot att förhoppningsvis själva bli stjärnor en dag. Man får lön i laget efter prestation och osjälviskhet, vilket främjar kulturen kring en fixpunkt: en stjärna i all sin glans, men som har ansvaret att ta hela laget först i mål på Paris paradgata nummer ett.

Den yngste cyklisten att vinna en Tour var och är fortfarande Henri Cornet, som vann tävlingens andra upplaga 1904, enbart 19 år gammal! En bedrift som förmodligen kommer stå sig till tids fullständiga ände.

Det finns ett litet gäng cyklister som lyckats med den allra största bedriften: att vinna TdF hela fem gånger, bland andra kan nämnas belgaren Eddie Merckx som efter sin karriär började tillverka otroligt populära landsvägscyklar. Ni kanske minns amerikanen Armstrong som "vann" sju år i följd mellan åren 1999 och 2005, men hans "bedrifter" är tack och lov bortsuddade, då han i efterhand bevisats vara dopad med erytropoietin, ett hormon som naturligt finns i njurarna och som styr bildandet av röda blodkroppar. Vid så kallad EPO-dopning kan man alltså få kroppen att skapa onormala mängder röda blodkroppar, vilka ansvarar för att syresätta kroppens muskler.

Den senaste upplagan av den återigen populära Touren vanns av dansken Jonas Vingegaard, vilket var extra roligt då tävlingarna 2022 startade just i Köpenhamn. Jonas var faktiskt också den som fick äran att bära den vita tröjan med rosa prickar, för att ha besegrat bergsdelen snabbast av alla.

En av anledningarna till att TdF anses vara den främsta av alla tävlingar för cyklister är just blandningen av tävlingsmoment en cyklist måste behärska för att placera sig i topp. Man måste vara en duktig bergsklättrare, men också vara taktisk under de många och långa timmarna längs med landsvägarna, och dessutom explosiv nog för att placera sig högt på kortdistanserna.

Så börja med att damma av hojen, olja in lädersadeln och pumpa däcken, så siktar vi på startlinjen om några år! Inför den något beskedligare rundan kring Vättern brukar man rekommendera 250 mil i benen (och rumpan, inte minst!) innan och det kan vi bekräfta av egen erfarenhet att det är en livsviktig förberedelse!

Kul info
Tour d France har vid flertalet gånger passerat precis utanför Escapat. Nedan kan ni se en video från 2016.