Svalt eller varmt vinklimat
Google 4,9 Google betyg | Facebook 5,0 Facebook betyg | Trustpilot 4,7 Trustpilot betyg
Språk svenska Språk engelska Langue franska

Kvalitetsviner, boende, upplevelser och mycket mer
Din varukorg

ESCAPAT MAGAZINE

Publicerad 2022-05-27 i vinrelaterat
Vinklimat
Mikroklimat
Odla vin

Svalt eller varmt vinklimat

Svalt eller varmt vinklimat
Vi börjar med att bena ut begreppen lite: vad menar vi med ordet "klimat"? Klimatet är den genomsnittliga årliga nederbörden, antalet soltimmar och temperaturväxlingar över ett år i ett land, en region eller ett distrikt, ofta även refererat till som "makroklimat". Inom ett vinfält, eller i till exempel en dalgång, varierar fukthalt, värme, solljus och så vidare beroende på det specifika läget, varför olika delar har olika klimat på den mindre skalan, så kallade "mesoklimat". På detaljnivå kan klimatet även variera från ranka till ranka, varvid man pratar om "mikroklimat", då det faktiskt kan skilja en hel del mellan två nästintill intilliggande rankor.
Så i kort: klimatet är det dagliga vädret sett över ett år, alltså all den påverkan ett land, ett fält eller en ranka blir utsatt för under en årscykel.
Det en vinmakare i de allra flesta fall strävar efter är en lång och stabil växtprocess, från rankans uppvaknande efter vintern fram till att det är dags för skörd. Hon eller han vill ha en lagom varm vår och tillräckligt med grundvatten för att rankorna ska knoppa ordentligt. Under blomningen bör vädret vara stabilt så att fruktsättningen sker framgångsrikt och att de klasar man valt ut får rätt förutsättningar att bära fullt med frukt. Under druvans tillväxt och därefter verasion, den period då druvan får sin färg, är en medeltemperatur kring ca 18-19 grader och mängder av sol att föredra; men också lite regn, för att rankan inte ska utsättas för vattenstress. Och under slutfasen vill vinrankan ha torra, soliga och återigen lagom varma förutsättningar.
Svalt eller varmt vinklimat
Foto Vinklimat av Francesco Sgroi
I ett varmt klimat påskyndas delar av mognadsprocessen, precis som hos till exempel plommon under en extremt varm svensk sommar; frukten utvecklar en hög sockerhalt och de går snabbt från fullmognad till övermognad, med lite mosiga tendenser och snudd på smaklöshet som följd. Denna del av mognadsprocessen brukar benämnas "sockermognad", sockerhalten ökar, men de aromatiska föreningar som utgör druvans karaktär har inte hunnit utvecklas fullt ut, man säger att druvan inte uppnått "fenolisk mognad". Ett vin i balans skapas av druvor där sockermognad och fenolisk mognad är i balans, druvor som mognat ut helt. Antingen motar man den snabba sockermognaden med att plantera på hög höjd, där det är betydligt svalare, eller så planterar man nära havet/stor flod/sjö, för att på så sätt utnyttja de kalla brisar som ofta följer med vatten och på så sätt kyla av druvorna.
I Bordeaux har man historiskt sett i stället haft svårt med att få druvorna helt utmognade på grund av ett kallt klimat och få soltimmar, den fenoliska mognaden har här hunnit före sockermognaden; slotten köpte av denna anledning in vin från Hermitage i norra Rhône och blandade ut sina Bordeauxer, så kallad "Hermitageisering". "Chaptalisering" var också brett förekommande förr, där man helt sonika tillsatte rent socker eller ojäst druvmust till vinet för att kompensera för den saknade druvsötman.
Svalt eller varmt vinklimat
Foto Vinklimat av Lee Coursey  CC
Idag är det få regioner eller distrikt som har bekymmer med icke utmognande druvor, situationen är snarare den omvända och många distrikt och regioner tvingas att göra om sina regelverk, då nya druvsorter måste tillåtas som klarar högre medeltemperatur och fler soltimmar.
Den största skillnaden mellan ett kallväxt och ett varmväxt vin, det är syra- respektive sockernivåerna. Ett kallväxt vin upplevs ofta som syrarikt och med en påtaglig mineralkaraktär, medan det varmväxta ofta upplevs som eldigt, bärigt och kanske lite simpelt aromatiskt sett.
Tittar vi på "Nya Världen", dvs alla länder utanför Europa (som i vinkretsar kallas "Gamla Världen"), så hittar vi oftast ganska varma och regnfattiga vinfält. Druvorna till bulkviner odlas ofta i inlandet, medan de mer finstämda varianterna odlas på hög höjd och ute vid kusterna; just för att ge syranivåerna en chans att matcha sockernivåerna. I Europa görs samma sak i de hetaste områdena som till exempel i Jerez, på Sicilien, i Grekland och i de södra delarna av Italien, medan odlare i till exempel Frankrike och Tyskland i stället gärna vill ha ett inlandsklimat som höjer årsmedeltemperaturen åt druvorna.
Svalt eller varmt vinklimat
Foto Vinklimat av eskystudio
En ytterlighet vad gäller sockermognad återfinner vi i den fantastiska varianten "Ice Wine", där druvorna efter att ha uppnått fenolisk mognad hänger kvar tills den första frosten nyper dem, vilket genererar ett otroligt högt restsockervärde i vinerna; men detta är viner som blir mer och mer exklusiva, då länder som Tyskland har svårt att få till en stabil produktion på grund av stigande medeltemperaturer. Men, där har nu Sverige klivit in på banan! Om det är något vin Sverige gör riktigt bra, så är det faktiskt just isvin, väl värt att prova!
Och precis så, som vi ju alltid skriver, våga testa! Köp en Sauvignon Blanc från ett varmväxt land och en från ett kallväxt och jämför! Tropiska frukter kan förväntas i det varmväxta och i stället mer gröna toner i det kallväxta. Eller varför inte en varmväxt Cabernet Sauvignon där svartvinbärssylt/-saft och svarta körsbär framträder, medan det i en kallväxt version går mer åt svartvinbärsblad och mineraltoner. Vilken stil passar din smakpalett bäst?
Vinbonde
Bruno Ohlzon
Vid pennan
pea&Rosenberg