Franska revolutionen i södra Frankrike
Google 4,9 Google betyg | Facebook 5,0 Facebook betyg | Trustpilot 4,7 Trustpilot betyg
Språk svenska Språk engelska Langue franska

Kvalitetsviner, boende, upplevelser och mycket mer
Din varukorg

ESCAPAT MAGAZINE

Publicerad 2023-01-20 i turism
Marie-Antoinette
Napoleon Bonaparte
södra Frankrike

Franska revolutionen i södra Frankrike

Franska revolutionen i södra Frankrike
Vid tiden för den franska revolutionens första kulmen, år 1789, ägde adel och kyrka drygt hälften av Frankrikes landområden, i sig föga konstigt. Det som däremot är anmärkningsvärt sett ur ett modernt perspektiv och som innebar en extrem börda för dåtidens fransman, det är att både adel och kyrka var helt skattebefriade. Det var alltså ingen annan än den franska allmogen som dels fick gneta och slita för sin egen knappa brödföda, samtidigt som kungen beskattade befolkningen över gränsen till svält, för att själv leva i sus och dus, och dessutom (något knapphändigt) finansiera sina militära styrkor.
Vid den här tiden var Frankrike indelat i provinser med lokala herresäten och ståtliga gods; sedan år 1790 är landet i stället indelat i departement, som till skillnad från dåtidens provinsialherrar styrs av tjänstemän. Provinsialherrarna skulle ha in sin del av skattekakan, näst i tur efter kungen, vilket satte en enorm press på de mindre lyckligt lottade invånare som fick slita ont, oaktat de var arbetsföra eller ej. Det är en feodal princip som ekar långt bak i historien, skillnaden från förr var det till synes ständigt ökande överdådiga slösandet vid det franska hovet och tillika militärstaten. Det förde med sig en vida utbredd svält ute i landet och försatte pöbeln i extremt armod och misär.
Franska revolutionen i södra Frankrike
Foto Franska revolutionen av france-amerique
Frankrike ställde upp i det amerikanska frihetskriget, vilket kostade landet ca 2 miljarder livre, en för tiden astronomisk summa som skulle kunna ha livnärt sju miljoner fransmän under ett helt år. Att det dessutom rådde missväxt och att vintern varit en av de kallaste på ett drygt sekel, gjorde att människorna på landsbygden och i städerna till slut fick nog. De började med att plundra bagerierna, då ett bröd kostade lika mycket som en genomsnittlig månadslön för en vanlig medborgare; därifrån spred sig sedan kamplusten och törsten efter "Frihet, jämlikhet och broderskap" vidare.
Missnöjet var enormt i hela riket, även om stridigheterna och de många historiskt ihågkomna händelserna som utgjorde kärnan i revolutionen centrerades kring Paris och Versailles. Södra Frankrike påverkades rent praktiskt i lika stor utsträckning som övriga landet, då revolutionens efterverkningar drabbade befolkningen som helhet. Fransmännen delades upp i aktiva och passiva medborgare; en aktiv medborgare fick rösträtt och utökade medborgerliga rättigheter, men var också tvungen att betala skatt. Departementen upprättades och förseddes med byråkratisk personal för att kunna samla in skatt, upprätthålla lagar och annat som stod under deras ansvar.
Franska revolutionen i södra Frankrike
Foto Franska revolutionen av telemax
Trots att krig varit en betydande anledning till Frankrikes rekordstora underskott klev man snart återigen in i stridsdimman tillsammans med kanoner, pistoler och svettiga svärdsmän. Då adeln flytt och därmed berövat landet på den största militära intelligentsian skapades runt om i landet frivilligarméer. De från början odisciplinerade trupperna samlades kring mottot "Liberté, égalité, fraternité", vilket så småningom kom att bli en militär slagdänga som spreds som en löpeld i leden och i sanning skapade en enande känsla av broderskap. I Strasbourg bodde en ung officer, Claude Joseph Rouget de Lisle, som skrev en kampsång till Rhenarmén. Sången blev känd under namnet "Marseljäsen" eftersom en avdelning frivilliga från Marseilles sjöng den när de tågade in till Paris. Som bekant blev den sedermera, och är till denna dag, Frankrikes nationalsång. De frivilliga soldaterna slogs mot Österrike, som styrdes av Marie-Antoinettes familj, samt mot preussare, som i september 1792 intog Verdun. Under perioden 1793-1802 låg Frankrike i krig med England, där freden i Amiens till slut satte punkt för revolutionskrigen.
Franska revolutionen i södra Frankrike
En person i den franska armén som utmärkte sig till berömmelse under dessa krig var en man vid namn Napoleon Bonaparte. För övrigt en helt annan historia, men ett väl använt ordstäv passar in för den gemene franska medborgaren under den här tiden: "Ur askan, i elden". Befolkningen slog sig bokstavligen fri, för att bara några år senare åter vara i greppet på en despot.
I södra Frankrike förde tiden efter revolutionen med sig att många historiska byggnader raserades och negligerades intill förstörelse, då de tidigare ägarna och förvaltarna i form av adel och kyrka inte längre fanns kvar för att bekosta reparationer och nödvändigt underhåll. Vingårdar lades i träda och tidigare mycket välbärgade städer, föll nu i träda och glömska. All energi och alla resurser koncentrerades till att bygga upp departementen till mer eller mindre självförsörjande enheter, men med väldigt varierande resultat; fattigdomen på landsbygden bestod i många områden ända in i våra dagar. De som verkligen kom ur revolutionen med fickorna fulla av guld, det var de som kunde privatisera landområden i landets bakvatten.
Franska revolutionen i södra Frankrike
Foto Languedoc av Romas_photo
Men om vi tittar på Frankrike av idag var det tur ändå att revolutionen ägde rum. I våra dagar är södra Frankrike en blomstrande region där historiska monument tas om hand, där vingårdar prunkar och befolkningen i mångt och mycket kan livnära sig på sina produkter. Ett landskap och en trakt som tillför landets kassa en ansenlig slant, då turismen i dessa historiska landsdelar är närmast oändlig.
Video - Franska revolutionen i södra Frankrike
Vinbonde
Bruno Ohlzon
Vid pennan
pea&Rosenberg