Fransk vinindustri räddad av Texas
En vinranka består av en rotstock (själva veden eller stammen, om ni så vill) och därpå under säsong utskjutande skott som blir till grenar där blommor pollineras och sedermera bär frukt. I Europa är det Vitis vinifera som är arten, med tillhörande druvsorter vi känner igen som Riesling, Chenin Blanc, Syrah och så vidare. I familjen Vitis finns faktiskt ett sjuttiotal arter, men där enbart en härstammar från Europa, just Vitis vinifera. I USA finns det i runda slängar 25 Vitis-arter, och av dem är en knapp handfull lämpliga för att tillverka vin.
Men vi återgår till Europa, där något signifikant hände i 1860-talets Frankrike: avgörande för framtiden hos Europas och därpå hela världens vinmakeri.
En skeppslast med sticklingar från amerikanska vinrankor anlände till södra Frankrike och med i lasten fanns något man varken visste om eller ens kunde föreställa sig. En organism som skulle komma att slå ut vinindustrin i hela Frankrike och Europa under de kommande decennierna. En liten oansenlig insekt, som först fick namnet Phylloxera vastatrix, men sedan klassificerades om som det idag något mer kända Daktulosphaira vitifoliae. Organismen ger sig på rankans rotsystem och sprider sig med rasande fart i alla sorters jordmån förutom sand; ett faktum som förklarar varför det än idag förekommer små "öar" av vingårdar med rotäkta stockar, det vill säga stockar där rot och grenverk är av samma art.
Det konstaterades relativt omgående att smittan importerats från Amerika, och man förstod därför ganska snabbt att de amerikanska rotstockarna var immuna mot den lilla otrevliga parasiten. Man började ympa druvsorter på den amerikanska rotstocksarten Vitis riparia, som visade sig ge dugliga resultat under de förutsättningar man stod inför. Men det konstaterades snabbt att kvaliteten på viner från dessa stockar, framför allt de som planterats i jordar med hög kalkhalt, var tämligen bedrövlig jämfört med hur det såg ut innan katastrofen.
Försök gjordes med flertalet andra rotstockar man kunde få tag på, så som till exempel Vitis rupestris, men detta experimenterande nådde ingen succé alls. Efter lite huvudkliande bestämde sig Frankrike för en mer riktad strategi: år 1887 skickades den mycket kompetente Pierre Vialq till USA för att leta efter en rotstock som klarade av att frodas i en basisk jordmån, alltså med ett högt pH-värde. Precis så ser nämligen jordmånen ut i stora delar av Frankrike; inte minst i Champagne, Chablis och övriga delar av Bourgogne; och man anade att detta kunde vara nyckeln till framgång. Vialq var det perfekta valet: professor vid Montpelliers jordbrukshögskola, en erkänt duktig botanist och dessutom härstammande från en familj av vinbönder!
I USA fick professorn ge sig ut på lite av en rundresa, tills han till slut anlände till Texas. Här fick han kunnig hjälp av en lokal botanist vid namn TV Munson, som specialiserat sig på just vinrankor. De lyckades tillsammans lokalisera en Vitis-art vid namn berlandieri, som lustigt nog fått namnet av en fransk naturalist vid namn Jean Louis Berlandier, som reste genom Texas på 1820-talet, långt före statens införlivande i USA. Den här arten växte naturligt i en jordmån som påminde starkt om den kalkhaltiga jord som Cognacs vinfält bestod av.
Upptäckten av Vitis berlandieri var en bra början, men det stora genombrottet bestod i tekniken: i stället för att ympa en druvsort på stocken skapade man en korsning av arterna berlandieri och vinifera. Hybriden utgick ifrån den amerikanska stocken och en variant av Vitis vinifera av sorten Chasselas, en lyckad korsning som gav de resultat man önskat sig redan från början. Den fick det föga upphetsande namnet "41B" men är efter ca 140 år fortfarande en av de mest använda rotstockarna i Frankrike.
De flesta rotstockar som används än idag skapades under den här tiden: i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Det finns ett trettiotal stockar som är tillåtna för vinproduktion i Frankrike, men av dem så är det i själva verket 5 som används i någon större utsträckning. Den mest förekommande av alla heter SO4 och på "topp 5" finner vi även 110 Richter, 3309 Couderac och Ruggeri.
Foto Vinstock av Berndt Schmidt
Det har väl knappast undgått den vinintresserade att hela världens vinindustri idag påverkas av de pågående klimatförändringarna, inte minst är europeiska odlingar i riskzonen. Därför pågår en intensiv forskning kring att ta fram nya rotstockar som ska klara av de förändringar vi står inför. Det kan handla om rotstockar som bättre ska klara vattenstress eller sjukdomar som följer med det nya klimatet. Man fortsätter även att försöka hitta bättre kombinationer för att klara den kloros som kan ske i basiska jordar, där plantan får svårt att ta upp framför allt järn. Just kloros var själva grundproblemet hos de främmande amerikanska stockarna som föranledde Pierre Vialqs resa till USA en gång i tiden, och det arbetet fortlöper in i vår tidsålder.
Nästa gång ni tar en klunk vin, ta er tiden att fundera en stund över vad det är ni dricker. Ingenjörskonst, botanik, resdamm, blod, svett och tårar från åtskilliga generationers vinbönder. Historia! Och det är viktigt att inte glömma den, inte minst för framtidens skull.
Vid pennan
pea&Rosenberg
pea&Rosenberg
Foto Getty Images av Anton Petrus
