Det är en mörk natt i Wien år 1683. De inget ont anande invånarna sover djupt och allt är frid och fröjd. Än så länge. De stridslystna Ottomanerna planerar en överraskningsattack. Om de anfaller mitt i natten tänker de att belägringen kommer gå smidigt. Det hade den nog gjort också, om det inte vore för bagarna som redan är uppe och knådar på morgondagens bröd. När inkräktarna väl tar sig över muren står försvaret redo att driva tillbaks dem. Minst sagt snopet läge för anfallarna. För att fira den Österrikiska segern får bagarna lov att baka ett bakverk inspirerat av händelsen. Ungefär såhär tror man att det gick till när den månformade giffeln kom till. Månen, som är symbolen för Osmanska riket, ska påminna om segern över Ottomanerna.

Men hur kom giffeln till Frankrike och varför heter den Croissant? I den frågan finns det huvudsakligen två teorier - varav den ena innefattar skandaldrottningen Marie-Antoinette. När hon flyttade till Frankrike från Österrike på 1700-talet sägs det att hennes längtan efter hemlandets giffel blev enorm. Därför lät hon en bagare från Wien flytta till Paris för att enbart baka favoritfrallan åt henne. Därifrån tror man att giffeln spred sig ut i landet. Den bytte namn till Croissant och började bakas med smördeg av de franska bagarna.

Tyvärr har både historien om Ottomanerna och Marie-Antoinette senare dementerats. Månformade bakverk har funnits i Europa redan sen i början av medeltiden. Och även om det säkert är sant att Marie-Antoinette saknade sitt hemlands gifflar så var det inte hon som tog dem till Frankrike.

Det gjorde däremot en österrikisk artilleriofficer vid namn August Zang. Under slutet på 1830-talet startade han ett bageri i Paris vid namn Boulangerie Viennoise. August var själv inte en bagare utan bara en entusiastisk ägare och affärsman. Han hade väl en näsa för deg, så att säga. För giffeln blev extremt populär, men då under sitta nya namn: croissant. Det franska ordet för halvmåne, croissant, och att växa, croître.

Ihop med en svart kopp kaffe utgör en Croissant idag grunden för en riktigt fransk start på dagen. Trots att 40% av alla franska Croissanter numer är frysta halvfabrikat så kan du ändå få tag på en färskt nybakt variant nästan var du än befinner dig i landet. Vilket du verkligen borde sträva efter. Bara i Paris finns över 1200 bagerier vilka alla gör sina egna varianter. Sensationen av en nygräddad och smörig croissant är oslagbar. Det krispiga yttre i kombination med det mjuka fluffiga, nästan krämiga inre är oemotståndligt. En äkta croissant ska bestå av närmare 60% smör och 40% deg som ska vikas tre gånger innan den kavlas ut en sista gång. Den processen kan ta allt från 5 timmar till hela tre(!!!) dygn. Ju bättre hantverk, desto bättre croissant helt enkelt.