Ekfatslagring tillämpas inte bara vid vintillverkning utan även för en rad andra produkter som exempelvis whisky och armagnac. Normalt sett ligger livslängden för ett ekfat för spritlagring på omkring 50 år och används omkring fyra gånger per livstid, även om det också finns ett fåtal som kan hålla i över 100 år. Världens äldsta ekfatslagrade whisky "Mortlach 75 Years Old", har som ni säkert redan listat ut lagrats i hela 75 år och därför en sällsynt och eftertraktad dyrgrip av sin sort.

Ekfat för vintillverkning har normalt sett en livslängd på 2-4 år och kostar från 4000kr / fat upp till 20 000 kr / fat. Ekträ lämpar sig särskilt för vinlagring eftersom det släpper igenom ett visst mått av syre, detta leder till en långsam oxideringsprocess som kan minska fruktsmaken men samtidigt ökar mängden smakämnen. Franska ekfat släpper igenom mindre syre och amerikanska ekfat släpper igenom mer syre och ger dessutom en viss vaniljton.

Det är under de första levnadsåren som ekfaten sätter som mest prägel på vinets smak, i takt med att träet lakas ur gör också de ämnen som har förmåga att ge smak också det. Det har därför stor betydelse om man använder ett nytt eller ett begagnat ekfat vid lagringen, det är vanligast att viner i den högre prisklassen lagras på nya ekfat. Ofta lagrar man på äldre fat om det främsta syftet är att vinet skall få mogna i kontakt med syre, medan i nya ekfat är träets smakmässiga prägel på vinet av större vikt. Fatets storlek är ytterligare en faktor som påverkar smaken, i dessa sammanhang är ju mindre desto kraftfullare, eftersom små fat resulterar i mer kontakt med eken per liter dryck.

Träet i sig har en stor inverkan på smaken och detta kan skilja sig beroende på vilken sorts ek man väljer att lagra vinet i vilken och i vilken miljö trädet vuxit. De vanligaste ek-sorterna att använda sig av är amerikansk, slovensk och fransk. Fransk ek ger vinet en kryddig, kafferostad ton vilket tillför mer komplexitet, medan den amerikanska eken bidrar till en desto mer aromatisk och krämig smak med noter av vanilj och ibland kokos. Andra saker som påverkar är rostningen av faten och även tunnbindare.

Om man är noga med vinets tillverkningssätt bör man vara uppmärksam när man läser på etiketten. Står det "oak aged" betyder inte detta alltid att vinet lagrats på ekfat som namnet antyder. Det kan innebära att vinproducenten använt sig av en billigare metod för att tillföra eksmak till vinet genom att tillverka vinet i ståltank och använda ekstav eller ekchips. Lagring i ståltank ger inte samma långsamma oxidation som uppnås vid ekfatslagring men man försöker att efterlikna det genom att tillföra små mängder syre till vinet.

Vill du vara säker på att vinet lagrats traditionsenligt på ekfat ska du istället kolla efter viner där det står "lagrat på ekfat"," eller "matured in oak barrels". Procentsatsen om hur mycket som har lagrats på fat kan också vara en viktig egenskap som inte alltid anges men som vanligt så behöver du bara bedöma vad du tycker om - oavsett vad som skrivs på baksidan.

Vi på Escapat använder både Franska, Amerikanska och olika storlekar på ekfat beroende på vilka druvor och de olika smaker vi vill uppnå.