Journalistlegendarer, en Söderstadion-ikon och galanta damer på Lasses vinprovning

Hej igen! Nu nere i Escapat igen men när jag var uppe i Stockholm förra veckan hade vi en vinprovning på Söder med tio av Lasses polare. Han brukar blanda friskt ur sin vänkrets med sportjournalister, allmänna journalister, bastuklubbsmedlemmar plus bajare av olika sorter. Legendarer från både Söderstadion och Zinken…

Den här gången rumsterade vi om i ett chambre separée på grillbistron Matboden på Folkungagatan efter att ha börjat kvällen i baren med ett glas av den med fem plus i Aftonbladets söndagsbilaga belönade rosén. Förutom dryckerna var det eleganta smårätter som presenterades. Först en skogssvampssoppa, en våffla med sikrom och rödlök plus en toast med getost och rödbetor. Till detta den vita chardonnayen, den som nyligen fick en stjärna i Guide Hachette.

Därefter fyra små kötträtter: entrecote, lammytterfilé, picanha (som är en brasiliansk specialitet och närmast kan översättas med "rostbifflock med kappa") och minihamburgare. Med ett antal passande tillbehör. Till detta rött förstås. Förutom Numero 6 och den vanliga Le Capitaine nu även den nya Le Capitaine Prestige som lovar så gott. Och nu ska ni få höra vad testpanelen tyckte om kvällen. Idel lovord.

Bland det bästa i rödtjutväg
"Tack för en alldeles lysande trevlig afton. Lokalen intim och mysig, käket gott och vinerna! Ja, bland det bästa i "rödtjutväg" jag någonsin låtit passera svalget. Dessutom: Brunos berättelse pedagogiskt föredömlig, personlig, proffsig. En lirare - det bästa betyg jag kan ge - med ett intressant livsöde. Birgitta instämmer i alla lovord. /En Engstrand, som lovar se till att försäljningssiffrorna för Brunos viner skjuter i höjden…

Rosén får mej att le
"Jag behöver inte breda ut en lång text om denna vinprovning som vi avnjöt tillsammans. Den var kort och gott: god, givande, intressant och inspirerande. Om jag ska välja ut ett par guldkorn i min smak så kommer vin nr 6 och rosén i topp. Därför promenerar jag just nu med ett leende till Systembolaget/Slakthusområdet. Stort tack för vinprovningen, trevligt sällskap och god mat!"
/En Rönnberg, som annars mest håller till på sin grekiska ö

Bruno känd på Systemet…
"Jag tyckte vinerna var lättdruckna och goda. I dag har jag beställt fem flaskor på Söderhallen. Vita vinet och det lättare röda. Rosévinet var självklart också bra, men jag vill ha mer vårkänsla, innan jag beställer rosé. På måndag får jag hämta flaskorna. Kunnige killen på Söderhallarnas Systembolag visste precis vem hockeyspelaren och vinproducenten Bruno Ohlzon var. Kul!"
/En Ulla-Lene, som numera hanterar penseln lika elegant som tidigare sin AB-penna

Bruno - en sann entreprenör
"Tack Lasse för en mycket god och trevlig kväll. Bra mat och spännande viner. Men framför allt, hälsa Bruno och tacka. Inte minst för hans spännande och engagerade berättelse. En sann entrepenör!"
/En Bosse, som tillhör pionjärerna i tidningarnas webbvärld

Du är ett fynd, Bruno!
"Vinprovning i matboden en vinterlortig måndagskväll. Vilken underbar idé och vilken ära att få vara me. TACK bästa Lasse för att bjudas in i ärevördiga sport- och hockeyproffsligan, avnjuta viner och läcker mat. TACK fantastiska Bruno, för din generositet, lust och smak, du är är ju ett fynd liksom dina viner (favoriterna var sexan och den rosa). Att få träffa en äkta vinbonde i levande livet. Och vilket liv sen! Vilken glöd, livslust, engagagemang och fokus. Hoppas du orkar hålla ut, det är vinerna värda. Liksom din Escapat-borg!. Kram!"
/En Ann-Marie, som gärna hälsar på och tankar fullt, både då och nu

En rosé för varma sommardagar
"Trevlig middag, goda viner! Vi provade fyra varav två var lysande: ett rosévin perfekt för varma sommardagar och ett rödvin, Numero Six Minervois, som passar lika bra till mat som till att bara dricka.Tack för en trevlig kväll från törstig hundägare!"
/En Sten

Jag går för Kaptens Chardonnay
"Tack för inviten och för kvällen. Det var ju rikligt värre både med mat och vin, och av det senare blev det nästan för många sorter - och inte så litet av vardera heller. Det var ju ingen snutte-smutt-vin-provning med litet fuktande av läpparna bara. När vi kom till det fina III och det ännu finare, specialen IV, är jag inte säker på att jag var ren nog efter de första insatserna för att till fullo tillgodgöra mej lyxupplagorna… Jag fastnade därför mest för I och II - kanske också beroende på att jag inte är speciellt "lärd" eller "fin" när det gäller vin. Men för fasen - nog ska väl även Herr-Olson-med-H&Zäta kunna tänka sej leverera till sådana mera "vanliga" människor som jag är i vinsammanhang?! Hur som: Jag är svag för vita viner, delvis beroende på att jag oftast föredrar fisk framför kött ­- om man kan välja. Och här fann jag i vårt inledande glas ett väldigt tilltalande vitt. Ja, dvs egentligen gult, både till färg och till smak nämligen kraftigare och friskare än de i dubbel bemärkelse bleka vita man vanligen råkar ut för. Det hade också tydlig eftersmak. Och sötma - enligt Herr-Olzon-med-H&Zäta icke sötat utan naturlig äkta sötma. Mitt första köp av vin från Herr-Olzon-med-H&Zäta blir därför Kaptenens Chardonnay."
/En Bosse, nyss 80 fyllda, som är den verklige legendaren

Vi hörs! Bientot! OHLZON

Nu kan det sägas: Så gick det till när jag blev med vingård.

Bon appetit, mes amis! Det finns en fråga jag får oftare än alla andra. Denna: Hur kommer man på idén att köpa en vingård? Okej, jag letade gård i Sverige men tyckte att det blev för dyrt med tanke på den möjliga avkastningen. Eftersom jag talar spanska började jag därför leta i Spanien och jag blev omedelbart glatt överraskad. Priserna där var inte högre än i Sverige trots att dom har sina 300-330 soldagar om året. Tänkte: detta måste undersökas. Sagt och gjort: en massiv internetsökning startades och många projekt passerade revy -håll med om att Internet är en fantastisk uppfinning! Jag letade på olika sajter i Spanien men utbudet var inte så stort när det gällde vingårdar. Mitt krav var en gård med byggnader med mycket karaktär, gärna med skog och med minimum 100 hektar land.

Efter några besök runt Barcelona och några samtal med en gammal vän, Xavier, fortsatte jag mitt letande i Frankrike. Nu började det verkligen bli intressant. Vilka gårdar de hade till salu och dom var 20-30% billigare än i Spanien! Kanske inte lika mycket sol men "man får ju bara cancer om man solar…". haha. Efter mycket undersökande och kontakter med olika personer - Ulf, Yvonne, Rolan, Adam, Yanel etc - så fastnade jag för en samarbetspartner: Adam Adakin på Vinoble invest. En skön rödhårig skotte på sisådär två meter.

Jag skickade en cv och en kravspecifikation och efter ytterligare en del arbete bestämde vi träff i Frankrike, efter VM för veteraner i Kanada. Ulf och jag åkte till Frankrike och mötte Roland och Yvon på Domain de Cale (Yvon har varit vinbonde i över tio år). Efter lite snack och en hel del funderande bar det av. Nu skulle jag träffa Adam (mäklaren) och titta på olika gårdar. Min grundinställning var klar: vad än Adam sa, så skulle min magkänsla få bestämma. Första gården av de sju vi skulle besöka var Domain de Escapat. Jag blev helt betagen direkt. Såld. Men det gällde ändå att ställa om till ny match när det var dags för nästa objekt. Det var svårt.

Vi gick igenom mycket och att det skulle bli svårt att få lönsamhet på en vingård fick jag omedelbart klart för mig. Vi kom till en gård som låg i Paradisdalen, Haut-Gléon, en gård på 260 hektar. Känslan satt där - men också respekten för att man hade sju anställda. Dagen efter beslutade jag mig för att åka ut till Escapat och få den tidigare känslan bekräftadde. Jag köpte en flaska vin, lite ost och en baguette och gick upp en bit i backen och satte mig. Där tryckte jag ner korken i flaskan, tog en tugga på osten och baguetten, halsa lite vin och frågade mig själv:

- Bruno Ohlzon, kan du tänka dej att bo här ensam? Tänk om ingen kommer och hälsar på… Och efter en stund kom svaret:

- Absolut! Beslutet var taget, nu gällde det bara att konfirmera magkänslan med hjärnan. Att räkna! Is ju i magen. Tänk, fundera, räkna. Efter en vecka var jag klar. Jag och Christian åkte ner och tittade en gång till på Paradisdalen och på Escapat. Men beslutet var redan taget:

- Adam, jag vill köpa Escapat. Hur går vi vidare? Bud 1 - motbud - bud 2 - klart- LOI-Closing day 1 augusti. Ägare! Så gick det till.

Ny vinprovning med Tompa, Klasse, Dagge & Co. Sen senast har vi också haft en ny vinprovning på Matboden med elva av Lasses polare från "Sport och Press": det var Klasse och Lillemor från fotbollen, Tompa från brottningen, Leif från bandyn, Staffan som spelat i Gothlands Får en gång i tiden, en Dagge från hockeyn och en annan Dagge från Radiosporten. I övrigt tidningsfolk som foto-Peter, SvD-Janne, Pingis-Örjan och den svenske förbundsordföranden Mats. Här har jag samlat några intryck från de deltagande.

En egotripp i promille
"Vad finns att klaga på? Här bjöds vin och spis till ett hyggeligt pris, som skåningen säger. Bruno har gjort en vederkvickande egotripp i promille. Det var bra att han hade så mycket att säga. Annars blir samtalstonen runt bordet lätt för hög. Jag fastnade främst för rosén, Chenin Blanc och den dyraste för 149 spänn. Ska definitivt lägga en beställning. Vi får se vad det blir. Har plats för 60 pavor i källarn. Fast det är nästan fullt nu… "
(Janne, Årets Sportjournalist 2002)

Bästa rosévinet någonsin
"Vilken förstklassig vinprovning. Bästa rosévinet någonsin. Så ska det smaka! Övriga viner gick heller inte av för hackor. Spännande att få uppleva den stora skillnaden mellan ett luftat vin och ett direkt från buteljen. Nu blir det "Slakthussystemet" som gäller med superba Ohlzonviner. Övriga viner beställs snarast från Systemet. Maten var perfekt. Det kommer att bli ett återbesök i Matboden med fru och dotter från Ersta. Obegripligt nästan att man på så kort tid kan bygga upp en sådan fantastisk verksamhet med vingård och allt. Bara att gratulera. Mycket sugen på att åka dit med familjen. Stort tack för att jag fick vara med!"
(Staffan, sammetsrösten från "Måndagsbörsen")

Vilken levnadskosntnär!
"Ja, vad ska man säga… Underbara viner, god mat och trevligt sällskap. Jag är så glad att jag fick deltaga. Jag har ju druckit en del vin genom åren och älskar vin både som matdryck och sällskapsdryck. Nog för att de här vinerna var imponerande och mycket goda, men det som jag blev mest tagen av var ändå upphovsmannen själv, Bruno. Vilken entreprenör och levnadskonstnär! Och vilken försäljare! Vinerna blev ju bara godare och godare för varje ord som kom ur den mannens mun."
(Peter, fotbolls- och rock ´n roll-fotograf med hela världen som sitt arbetsfält)

Respekt, Bruno!
"Brunos passion för sina viner är skäl nog att söka bland hans erbjudanden för att hitta just det vin som passar mej i för mej viktiga situationer. Jag är absolut ingen vinexpert men vinerna var bra - var och en på sitt sätt. Det jag däremot kan uttala mej om är mängden kött i förhållande till skal. Tanninerna, alltså. Tanninerna sitter ju i druvans skal, och man brukar säga att tanninerna är vinets själ och ryggrad. Med sin passion och med sitt kvalitetstänkande skapar Bruno respekt. Den upplevelse som Bruno förmedlar ger definitivt en känsla av att jag vill vara en del i den utveckling han driver. Nog sagt."
(Leif, VM-vinnande förbundskapten)

Boka rum åt mej och Åsa!
"Allt var bra. Alla viner. All mat. Plus Brunos berättande. Dessutom så trevligt sällskap som jag gärna hade snackat mer med. Allt talar för att jag och Åsa kommer att fråga om det finns rum åt oss på gården nån vecka eller några dar i september i år. Vid nästa bunkring går jag till Bolaget vid Globen - jo, jag har gångavstånd… - och köper de sorter som då finns inne. Jag kommer inte på nåt som stack ut - möjligen att den inledande rosén var bättre än den rose jag annars brukar få i mej. Men jag är ju å andra sidan ingen storkonsument av just rosé. De röda var verkligen förträffliga.
(Dagge, snabbpratare på Radiosporten - i Sotji var han tre sekunder före tv-bilden)


Vi hörs! Bientot!
OHLZON

Hur går det att vara pappa, morfar, son, pojkvän, husse, kompis, hockeyspelare, vinbonde, företagare och pojke? Ja, det är många roller som man förväntas eller vill vara i. Listan går naturligtvis att göra ännu längre men ett sammanfattande svar borde bli: Tidsbrist!!! Eller varför inte: Helt fantastiskt!!!

Ja, man kan lätt ge efter och klaga på att man aldrig hinner det man önskar (tidsoptimisten Ohlzon) men jag försöker att tänka på vad otroligt mycket jag ändå hinner göra och uppleva tillsammans med mina vänner och min familj. För mig har livet alltid varit något som jag vill leva, och jag känner verkligen att jag lever. Jag tror, att de flesta människor fyller sina liv med saker de vill eller måste göra och känner ungefär som jag, och att man vill hinna mer. Men jag tror ändå, att vi dör ofärdiga. Så: lev nu!!! Njut nu!!!

Vintern och våren har varit intensiv med sortimentsprovningar, mässor, vinprovningar, uppbyggnad av en ny internetbutik, restaurangförsäljning, Facebook-kampanjer, nya etiketter för prestige-vinerna och renoveringar i Frankrike. Jag är glad och stolt över alla som har arbete kring gården, och vi tar faktiskt stormsteg framåt mot nya mål.

HÄR LITE NYA FAKTA:
- Nya restauranger som kommer att sälja våra viner är Berliner Bar Lund, Wikströms Fisk på Möja, Inredia (Tibro), Eira (Hjo), Bryggan (Hjo), Skärgårdshotellet (Nynäshamn), Matboden Södermalm, Brasserie Le Rouge och Le Rouge bar.
- Systembolag där några av våra viner står på hyllan: Slakthuset i Stockholm, Nynäshamn, Tyresö och Tibro.
- 139 nya privatkunder som köper viner direkt från gården i Frankrike.

Det här har vi lyckas genomföra bara på det senaste halvåret. Bra jobbat alla inblandade! Nu ökar vi trycket på vin-Sverige genom att jobba hårt mot sommelier, vinkännare och skribenter. Vi har många spännande viner att presentera. Vår ambition är nu i första hand att skapa ett intresse för gården Escapats viner och sedan skapa efterfrågan på våra produkter på Systembolaget. I Frankrike arbetar vi med de olika restaurangerna runt gården och med några cavister samtidigt som arbetet går vidare med att hitta nya kunder i Europa. I Danmark har vi ett nystartat samarbete, likaså i Spanien.

TRE GRUPPER GÖR EGET VIN
Uthyrningen rullar på och många har bokat inför årets säsong, och det har - naturligt nog - varit ett speciellt intresse för perioden kring skördetiden. Hur många gäster kan vi ta emot under en säsong? 3700 övernattningar klarar vi på gårdens Gité medan det stora huset har 1000 övernattningar. I år kommer vi att ta emot tre grupper som ska göra sitt eget vin, och där sätter vi stopp. Det är mycket arbete kring just det där, och vi vill naturligtvis vara säkra på att det ska bli en bra produkt för våra kunder. C´est pourquoi! Därför! Vi hörs i maj! Dags nu dra att ut på fälten.

//BRUNO

Den heta namnsdagen - då elden höll på att ta Escapat

En annorlunda dag, den 17 juli 2014. Dagen startade med en fin morgon, lite blåsig men solig. Många hade uppmärksammat att jag hade namnsdag denna torsdag. Man tackar.

Morgonen fortsatte med att vi planerade dagen för våra hyresgäster. Janne, Helene, Skäggan, Ann, Anne, Patrik och några till skulle på vinprovning och besöka kloster, medan andra valde att ligga vid poolen. Sanna, Milo och Rikard hjälpte i vanlig ordning till med en del göromål på gården. Själv hade jag en del möten som måste klaras av. Väl tillbaka åt jag lunch och pratade lite med folket kring poolen. Dom tyckte, som jag, att det luktade brandrök. Så jag gick till Christine och frågade om det brann någonstans i närheten. Svaret blev att det brann långt från gården och att man hade allt under kontroll.

Själv tänkte jag: det blåser som sjutton - undrar hur dom klarar det? Lågorna hoppade i trädtopparna Alltså tog jag fyrhjulingen tillsammans med Christina över skogen för att se var det brann någonstans. Vi behövde inte åka långt förrän vi upptäckte både elden och att inga brandmän fanns på plats. Elden hoppade mellan trädtopparna, och vinden hjälpte till att flytta elden med en hastighet på uppåt 600-700 meter i timmen - ett enligt brandmännen mycket snabbt förlopp. Jag kände direkt att det här skulle bli svårt och att elden skulle komma att passera Escapat, Vinden låg på direkt mot gården. Brandmännen anlände och flygplan började bomba med vatten och andra medel som skulle hämma branden.

Jag tänkte i mitt stilla sinne att skogen är ju snustorr och med den här vinden skulle det vara omöjligt att släcka elden. Möjligen skulle man kunna begränsa elden. Vi åkte tillbaka till gården, där jag informerade Christine och bad henne ringa brandkåren och förklara hur i såg på läget. Gick så för att leta upp Berta, så att hon inte jobbade ute på vinfälten eller i skogen. Men Berta var i cavén (vinfabriken med alla viner), helt ovetande om faran. Jag tog med henne upp för att visa, och när vi kom upp över skogskrönet brann det på andra sidan vägen. Berta blev livrädd och ringde brandkåren direkt och förklarade läget: att nu var branden bara ett hundratal meter från våra hus.

Vi åkte snabbt ner för att förbereda oss på elden kring cavén som ligger i skogskanten. Vi flyttade traktorer, pallar, ekfat och andra brännbara föremål. Vi sprutade vatten på dörrar väggar och tak. Efter cirka tio minuter kom brandmännen och de fortsatte arbetet med att spruta brandhämmande medel på cavén och dess omgivning. Vi fick snabbt assistera brandmännen och förklara hur omgivningen såg ut. De beordrade oss då att packa våra saker för att snabbt kunna dra. Jag sprang ner och informerade alla om läget. Nu startade den stora gårdsflytten på tio minuter. Allt, inklusive hundar, packades in i bilarna. Alla var beredda på att dra snabbt. Berta och jag fortsatte arbetet med att bistå brandmännen, och nu kom också de stora Dashplanen med olika medel för att bomba skogen. Det var en stor brandstyrka som arbetade med att släcka elden: sju plan, två helikopter, 50 brandbilar och 150 brandmän. Styrkan var kanske inte så koordinerad - lite väl många var inaktiva… - men oj, vad jag är tacksam över att vara i ett land, där man värdesätter sånt som att ha ett fungerande brandförsvar.

Jag bugar mig ödmjukast. Nu kommer elden ner mot skogen, som värst var den bara tio meter från vår cavé. Fyra brandbilar står framför byggnaden och sprutar mot skogen - två står bakom byggnaden med kanoner för att skydda de som står framför. Nu brinner det nära huset och man känner sig helt hjälplös och enormt tacksam över all den hjälp vi får. Borgmästarn på plats. Fler brandbilar anländer. Liksom chefen för hela regionens brandförsvar och borgmästaren. Liksom alla deltidsarbetande, entreprenörer, granndomäner, alla som i princip har satt sin fot på gården i något sammanhang. Hela vägen utanför gården är full med bilar och med åskådare och en mängd brandfordon som ska in och göra vägar i skogen för eftersläckningsarbetet.

Nu har alla boende lämnat gården och sitter i säkerhet uppe i byn. Rickard är kvar och filmar det som händer. Arbetet fortlöper, planen bombar skogen runda efter runda och brandmännen kämpar for att få kontroll. Nu gäller det att knyta åt säcken. Branden startade kring tolvtiden. Nu har klockan blivit åtta på kvällen och man kan nu se att branden är under kontroll. I vår skog börjar maskinerna att rulla in för att göra brandgator och för att hjälpa brandbilarna med eftersläckningsarbetet. Alla har återvänt till gården och Christina har köpt mat. Vi äter pizza och dricker lite vin. Luften har liksom gått ur oss alla, när vi pratat om våra olika upplevelser. Skäggan och jag sitter uppe till tre på natten under tiden som det råder full aktivitet i skogen med att släcka. Det var en lätt surrealistisk känsla att sitta och röka cigarr och smutta på cognac och koppla av, när brandmännen samtidigt släckte vår skog. Om vi går tillbaka i tiden eller till ett annat land så hade grannarna kommit med hinkar och spadar för att hjälpa dig och katastrofen hade snabbt varit ett faktum med nerbrända byggnader och allt.

Att vara vinbonde i Frankrike har redan inneburit stora prövningar för mig, men jag vill att ni alla skall veta att jag trivs med det jag gör. Svårigheterna gör bara att man måste anstränga sig till det yttersta, vilket är en fantastisk utmaning för mig.

Fakta kring branden:
Vi förlorade 280 000 kvadratmeter skog plus att ca 20 000 - 30 000 kvadratmeter vinfält blev berörda på olika sätt. 150 brandmän, 20-30 frivilliga, 50 brandbilar, två helikopter och sju flygplan var med i släckningsarbetet. En liten reflektion om vad man packar, när man får kort om tid på sig och begränsat utrymme? Jag fick frågan när jag stod mitt framför elden. Mitt svar: ta med datorn och sätt dej själv och hundarna i säkerhet! Resten är endast materiella ting.

Hörs! À bientôt respirez!
Bruno

PUH! Värsta månaden sen starten…

Hej igen! Salut! November, vintermånad, och vi ser slutet på skörden samtidigt som det börjar lugna ner sig när det gäller att få in druvorna. Parallellt med skörden har arbetet i Cavén börjat, och där är det en extrem belastning på all personal med långa dagar och mycket hårt arbete. Berta sliter hårt för att hålla ordning på vinerna i Cavén, medan Antonio lägger sin kraft på att få in druvorna. Korta ord om skörden: utan problem. Korta ord om vinifieringen: inga problem. De nya blandningarna som nu kommer är: Le Capitaine 2014 Syrah-Merlot, A.O.P 2013 Streaplers, en lillebror till 57:an 2014 och den vita druvan Roussanne. Vi på Escapat hoppas att dessa viner kommer att ytterligare tillfredsställa era smaklökar.

ALLTID MYCKET ATT GÖRA… Ofta får jag frågor om när vi har den lugnaste perioden på Escapat. Mitt svar är enkelt: jag vet faktiskt inte. Vi har nu arbetat över två år på gården med ett konstant tryck och vi ser inget slut på det. Förmodligen är det som med alla arbeten: har du höga ambitioner, så finns det alltid mycket att göra. Vad är den viktigaste egenskapen som vinbonde? Anpassning. Du kan inte hålla på med det här om du inte hela tiden anpassar dig efter de olika omständigheterna. Det svåra är att veta vad man skall sätta in för åtgärd för att anpassa dig till nya förutsättningar. Till exempel om det regnar mer än vanligt, om det blir kallare väderlek, om branden anfaller… Etc etc. November 2014 har nog, ärligt talat, varit den värsta månaden sedan starten. När det gäller arbetsbelastning så har jag tagit i från tårna och klämt in många nya projekt på kort tid.

TACK, GRABBHALVA! Pontus, min son, har varit jätteduktig och utan honom så hade det inte fungerat. Tack, grabbhalva! Du börjar växa till dig. Ett projekt som vi har jobbat extra mycket med är webbshopen. Den är nu igång och fungerar med betal och logistik, lösningar som vi tror ska vara en bra service till våra kunder i Sverige. Streaplers var en mycket trevlig bekantskap och det känns som en riktig ära för oss att göra ett vin tillsammans med ett av Sveriges stora varumärken inom dansbandsmusiken. Bajen Fans-boxen var en annan kul och känslosam historia, där vi arbetade tillsammans med fansen för att få till en riktig hyllning åt fansen och fotbollen som tack för deras enorma insats i år. Vi på Escapat hoppas att ni som kunder kommer att gilla vårt arbete.

DIREKT FRÅN GÅRD TILL DIN DÖRR Vad blir då nästa stora steg? Att öka volymerna! Hur? Webbshopen tror vi mycket på men vi kommer också med nya blandningar, Merlot/Syrah, plus att vi kommer att sälja abonnemang till kunder i Sverige: direkt från gården till kundens dörr (information om detta kommer i ett separat brev) Vi vill också tacka alla besökare som har utnyttjat våra lägenheter. Över 250 personer under året. Helt fantastiskt, tycker vi. Kul har det varit med en massa äventyr. Som forspaddling, vandringar i bergen, utforskning av grottor, vinprovningar, vinplockning och Canyon-Ing (att hoppa från höga klippor och forsa utför vattenfall i bara våtdräkt…) men mest av allt, naturligtvis, med maten och vinet i fokus. Jag hoppas att ni alla får en trevlig avslutning på året och många fina stunder tillsammans med några av våra fina viner.

Hörs! À tout à l´heure! À la fin: Joyeux Nöel et Bonne Année!
Bruno