Att lagra eller inte lagra
Google 4,9 Google betyg | Facebook 5,0 Facebook betyg | Trustpilot 4,9 Trustpilot betyg
Språk svenska Språk engelska Langue franska

Kvalitetsviner, boende, upplevelser och mycket mer
Din varukorg

ESCAPAT MAGAZINE

Publicerad 2022-08-19 i vinrelaterat
Lagra vin
Vinlagring
Vinkällare

Att lagra eller inte lagra

Att lagra eller inte lagra
Vin görs inte bara i olika kulörer och nyanser, utan även i en myriad av stilar. Oftast korrelerar dessa stiluttryck med vilken sorts druva som växer i regionen eller distriktet, och kunskapen om hur man bäst tar till vara den frukt man har.
Pinot Noir i Bourgogne, till exempel, skiljer sig ganska avsevärt mot Pinot Noir odlad i Kalifornien; dels är det många gånger olika kloner av druvan som används, men framför allt skiljer sig jordmån och klimat åt. Dessa skillnader gör då att odlaren måste fundera över vilken stil som är mest rimlig att vinifiera i, och den sammanfaller ofta med en gemensam vinstil för respektive region/distrikt.
Grand Cru i Bordeaux har traditionellt sett en stil enligt vilken man producerar vinet och sedan lagrar det några år innan det når slutkonsumenten, för vinstilen är sådan att vinet är fullständigt omoget direkt efter buteljering. Bordeaux-viner av högre klass är också vanligtvis viner som vinner på ytterligare lagring i allt från fem till femtio år, då vinet och spåren av ekfatslagring ska ha tid att integreras i varandra och mogna ut.
En traditionell Rioja av bättre kvalitet, det vill säga en Grand Reserva, är alltsomoftast lagrad hos producenten i minst fem år, varav två år på fat. Detta för att vinet ska vara mer eller mindre drickfärdigt när det når konsumenten. Många gånger kan konsumenten i sin tur lagra dessa viner i flertalet år till, då stilen också innebär att ekfatslagringen behöver tid för att integreras ytterligare med vinet.
Att lagra eller inte lagra
Det moderna sättet att tillverka vin, alltså så som det sker alltmer idag, det är att producenter strävar efter en färdig produkt, som kan konsumeras direkt; en produkt som konsumenten inte behöver lagra i decennier för att den ska mogna ut. Det innebär en förändring av tidigare rådande stilar: nu med mindre ek som ska integreras och mer syretillförsel under produktionen, allt för att stilla törsten hos en mer och mer otålig marknad.
Dagens moderna Riojor ståltankslagras helt, vilket gör att vidare lagring på flaska i flertalet år inte förbättrar vinet; men en grundregel som gäller allt vin på flaska är att något års stillaliggande dock sällan är till någon nackdel. Det lilla syre som finns kvar i flaskan rundar av eventuella höga syror eller sträva tanniner, och vinet hinner "gå ihop sig" och bli mer homogent. Och det gäller viner i stort, oavsett prisklass, druva, kulör och härkomst. Naturligtvis finns det alltid undantag: Beaujolais Nouveau till exempel, som existerar just för att drickas nybuteljerat. Men å andra sidan, spara en Nouveau i något år så har det utvecklats till ett mycket rundare och mindre spretigt vin.
Generellt så handlar frågan om lagring eller inte alltså om huruvida vinet är producerat för direkt konsumtion eller om vinet i sin stil är en lagringsprodukt. Det är det första man bör ta reda på. En Pinot Noir från Kalifornien har ofta ett liv som sträcker sig fem år efter skörd, medan en Bourgogne av samma druva kan behöva fem år innan den ens är drickbar.
Att lagra eller inte lagra
Foto Lagra vin av Temo Sukhitashvili
Rent allmänt kan sägas att ju varmare klimat, desto kortare blir vinets livslängd; men då måste man även ha koll på de svala områden i varma länder där vin produceras, och man måste ta i beaktande vinifikationen och eventuell fatlagring. En Fino eller en Amontillado, eller någon av de andra vinstilarna från Jerez till exempel, är ju producerade i ett väldigt varmt klimat men tillverkade på ett sätt som gör att vinerna kan hålla i nästan en evighet, precis som Madeira och Portvin.
När man pratar om ett vins smak och doft, brukar man dela in doftspektrat i tre delar: de primära, sekundära och tertiära dofterna.
De primära dofterna, det är de som druva, jordmån och klimat påverkar. Här finns fruktighet, blommighet och bärighet till exempel. Även mineralitet och vissa för druvan karaktäristiska kryddor faller in under den här kategorin.
De sekundära dofterna, det är dofter och smaker som påverkas av hur vinet är producerat; vilken stil ett vin har. Vill producenten ha fram tyngd och kraft, eller är vinet lätt och piggt? Mer specifika doftnoter som äpple, banan, kex, jäst, bröd och karameller är exempel på sekundära dofter.
De tertiära dofterna, det är här lagringen kommer in. Oxidation, valet av trä i faten, storleken på faten, mängden nya fat, tid på fat och flaska och så vidare är parametrar som också bidrar till vinets uttryck. Här förnimmer vi doftnyanser av vanilj, kaffe och kola, och varma kryddor som nejlika och peppar. Animaliska toner som läder förekommer ofta i mognare viner.
Att lagra eller inte lagra
Foto Lagra vin av Peter Heeling  CC
När ett vin mognar, kan det lite förenklat sägas att vinet tappar i sina primära delar och ökar i sina tertiära. Och har man inga tertiära noter från början, så torkar vinet mer eller mindre ut. Men viner som är skapade för lagring utvecklas i stället till något helt annat med tiden: syra och tanniner rundas av, de syrligt fruktiga och bäriga tonerna byts mot sötare nyanser, ibland kan till och med förnimmelsen av torkad frukt som russin, dadlar och torkade aprikoser eller fikon dyka upp. De ekiga tonerna i ett ungt vin ersätts ofta med mer kaffeliknande och varmkryddiga toner och med vissa druvval går det ibland snarare mot en stalliknande doft. Carl-Jan Granqvist myntade doftbegreppet "Nykissad märr" om en mognare Bordeaux; helt klart är det bland mogna viner vi på riktigt finner de flesta animaliska tonerna.
Så kort sagt: det gäller först att ta reda på om vinet alls går att lagra, om det är en stil som har potential, och sedan är det bara att lägga undan och prova. Vad säger din personliga smakpreferens om de toner som bildas i vinet med lagring, tycker du ens om mogna viner? Utan att testa så får man aldrig veta!
Ett tips är att köpa sex flaskor av ett vin från samma årgång och sedan prova av en flaska vartannat år; tycker du om förändringen eller inte? Det man även måste vara medveten om när man ger sig in på vinlagringens gungfly, det är att årgångar (hur vinåret gått) är av betydligt större betydelse än vad man kanske tror. Och, man får inte heller glömma bort att viner som är gjorda för lagring har ofta något man kallar för "fönster". Det är tidsintervaller då vinet är stängt eller öppet, och de kan vara både korta och långa och flera; så ska man börja lagra vin måste man läsa på om producenten. Allt för att få ut så mycket som möjligt av sin investering, för till syvende och sist så är det alltid smaken och upplevelsen som är viktigast!
Tips för dig som tänkt lagra ditt vin! Hyr vinlagringsplats i Stockholm hos www.vinprojsarn.se
Vinbonde
Bruno Ohlzon
Vid pennan
pea&Rosenberg