Man kan säga att dem två grundpelarna i att kombinera rätt vin med rätt mat är så kallad kongrugerande (likartad) matchning eller kontrasterande, det vill säga att man kompletterar smakerna med sina respektive motsatser. Man brukar säga att mat har över 20 olika smaker, de vi kommer välja att fokusera på här är emellertid salt, syra, sötma, bitterhet, fett och krydda.

För det mesta saknar vin smakerna fett, krydda och salt men innehåller surhet, sötma och bitterhet i varierande grad. I allmänhet kan man säga att: Röda viner har mer bitterhet. Vit, rosé och mousserande viner har mer surhet. Söta viner har mer sötma.

Det lättaste sättet att göra en matchning är att identifiera vilken som är maträttens dominerande smak. Till exempel har gratäng två dominerande smaker; fett och salt. Amerikansk barbecue är ett annat exempel men med en mer komplex sammansättning av fett, salt, sötma, krydda och lite syra.

En grönsallad har dominerande smaker av surhet och bitterhet, men om den innehåller majs tillför majsen fethet och sötma.

En annan avgörande faktor är huruvida rätten är tung eller åt det lättare hållet? En sallad kan verka lätt vid en första anblick, men serveras den med en vinaigrette kan dressingen tynga ner rätten med sin surhet. Om rättens intensitet är svår att avgöra till en början kan man alltid fokusera på kraftfullheten i varje enskild smakkomponent (surhet, fethet, sötma och så vidare).

Vilka viner är lätta respektive kraftfulla? Sauvignon Blanc är lätt, men har högre syrahalt, chardonnay har mer kropp, men det är oftast inte för surt. Pinot Noir är lättare för att vara ett rött vin och det har inte för mycket tannin (bitterhet) och cabernet Sauvignon är mer fyllig med hög halt av tannin (mer bitterhet).

Vid en kompletterande matchning kan man med fördel välja ett vitt vin med hög surhet, eftersom den smaken kommer att komplettera fetheten i maträtten. Så till exempel, skulle ett vitt vin som Pinot Grigio, Assyrtiko eller Sauvignon Blanc skapa en komplementär matchning i det här fallet.

Vill man istället ha en kongruent matchning kan man välja ett vitt vin med krämighet, vinet kommer då att tillföra krämighet i rätten. Det skulle därför passa med ett krämigt vitt vin som Viognier eller Chardonnay för att skapa en kongruent matchning. När man känner man att man fått kläm på grunderna i matchningen och vill testa mer avancerade matchningar kan man prova att även matcha de subtila smakerna i maträtten.

Om vi återgår till vårt tidigare exempel med gratäng kan man till exempel matcha detta med ett kraftfullt rött vin, idén med matchningen är att den höga bitterheten (tanninet) kommer att balanseras av fettet och saltet i gratängen. Här kan man ha ost och vin-kombinationer i åtanke. Om osten som används i rätten är rökt gouda kan man välja en shiraz som även den har rökighet i sin finish.

Matchningen kommer i det fallet bli både kongruent och kompletterande eftersom de rökiga smakerna i kombination blir kongruent medan tanninet tillsammans med fettet och sältan skapar en komplementär matchning. Det skulle även gå att kombinera en skinkgratäng tillsammans med ett sött vitt vin, exempelvis Riesling. Tanken med detta är att surheten skapar en komplementär matchning till fettet och sötman skulle fungera som en kongruent matchning till skinkan.

Matchning av vin och mat är ett ämne som är lika djupt som brett, men man behöver inte vara en expert för att hitta lyckade kombinationer. Efter denna snabbkurs hoppas vi att ni känner lite mer manade att själva våga experimentera, vem vet, kanske blir det en match made in heaven?